Lördag 2 juli!
Vi har nu fått svar på Jacobs prover och allt var bra förutom att han har för lite vita blodceller. Det kan bero på en virusinfektion. Läkaren sade att hon inte kommer att "släppa" Jacob för än han är helt symptonfri och det känns bra.
Han äter fortfarande laktosfri mat men klagar emellanåt på ont i magen. Men det tar väl ett par dagar innan allt ordnar till sig...
Idag har vi varit och badat, vi skulle behövt vara vid båten och fixat den för sjösättning men det var för varmt vi åkte dit sent ikväll istället.
Nu är rodret ordnat och vi får hoppas att den inte sjunker när vi sjösätter den. Jag har varit lite emot båten för det är så mycket minnen, men vi får se hur det går. Barnen och Tommy vill absolut ha kvar den.
Jag tänker på dig Hanna så otroligt mycket, kan inte förstå att det var så länge sedan du lämnade oss.. Saknaden är obeskrivlig..
Jag har inte mått så bra den senaste tiden utan istället "backat", blivit handlingsförlamad. Jag klarar av jobbet men inte så mycket mer. Barnen får sin mat och jag försöker vara en bra mamma men jag är så trött och ledsen. Varför händer detta oss?
Jag tänker på dina sista dagar och hur du ville att allt skulle vara normalt. När vi var på Gröna Lund en dag innan du somnade in! Du är en hjältinna med en otroligt stort hjärta!
Vid frukostbordet varje morgon tittar jag på fotot av dig där din blick bara lyser av glädje och den blicken ger mig styrka att orka dagen utan dig!
Jag vet att jag har skrivit detta flera gånger förut men Hanna jag älskar och saknar dig!
Din mamma
Han äter fortfarande laktosfri mat men klagar emellanåt på ont i magen. Men det tar väl ett par dagar innan allt ordnar till sig...
Idag har vi varit och badat, vi skulle behövt vara vid båten och fixat den för sjösättning men det var för varmt vi åkte dit sent ikväll istället.
Nu är rodret ordnat och vi får hoppas att den inte sjunker när vi sjösätter den. Jag har varit lite emot båten för det är så mycket minnen, men vi får se hur det går. Barnen och Tommy vill absolut ha kvar den.
Jag tänker på dig Hanna så otroligt mycket, kan inte förstå att det var så länge sedan du lämnade oss.. Saknaden är obeskrivlig..
Jag har inte mått så bra den senaste tiden utan istället "backat", blivit handlingsförlamad. Jag klarar av jobbet men inte så mycket mer. Barnen får sin mat och jag försöker vara en bra mamma men jag är så trött och ledsen. Varför händer detta oss?
Jag tänker på dina sista dagar och hur du ville att allt skulle vara normalt. När vi var på Gröna Lund en dag innan du somnade in! Du är en hjältinna med en otroligt stort hjärta!
Vid frukostbordet varje morgon tittar jag på fotot av dig där din blick bara lyser av glädje och den blicken ger mig styrka att orka dagen utan dig!
Jag vet att jag har skrivit detta flera gånger förut men Hanna jag älskar och saknar dig!
Din mamma
