Tisdag 29 september!

Idag har jag varit och tagit blodprover! Läkaren vill kolla så att jag inte har någon brist av något slag!!!

När jag satt i väntrummet in till labbet kom bara tårarna, sist jag var där var med Hanna!!! Vi åkte dit 2 gånger i veckan för att ta prover på henne. Det är så tomt och gör så ont!!!

Jag orkade inte åka till jobbet efter det, när jag väl har börjat gråta kan jag inte stoppa tårarna. Det blir en pissdag hemma istället..

Läkaren har sagt att jag ska motionera för då mår man bättre. Han kanske har rätt så jag ska ta hundarna och ta en promenad i skogen nu. Där får jag hoppas att jag inte möter någon utan att jag bara få vara för mig själv med mina tårar...

/Pauline

Måndag 20 september!

Det har nu gått 3 månader och 2 dagar och det känns som en hel evighet. Smärtan går aldrig över, jag tycker att det blir värre och värre.....

Vi har inte gjort någonting åt Hannas saker i helgen heller, vi orkar helt enkelt inte.

I lördags var vi hos familjen Palmbergs på middag det var mysigt att träffa dem, men Hanna saknas....

Just nu gråter jag mig till sömns varje natt, jag sover oroligt, drömmer om Hanna och vaknar väldigt ofta. Jag är så trött trots att jag vilar när jag kommer från jobbet.

Idag när jag kom till jobbet frågar arbetskamraterna hur jag mår och jag säger som det är, det är fördjävligt just nu och det är så skönt att dem förstår att dem inte ska prata om varför jag mår dåligt eller gå djupare in i en diskussion med mig, utan dem låter mig bara vara och det är så skönt för då kan jag hålla borta tårarna som just nu står i kö för att komma ut....

Om en stund ska jag träffa läkaren angående min sjukskrivning, vi får se hur det går????

Pauline

Ondsag 15 september!

Det går relativt bra på jobbet! Jag jobbar nu halvtid och är supertrött efter detta. Jag är tvungen att sova när jag kommer hem!!! Alla arbetskamrater  är supergulliga och stöttar mig men det är ändå jobbigt...

Idag var det föräldrarmöte i Louise klass, det är ganska jobbigt att gå till skolan även om det inte är för Hannas skull jag är där men jag påminns om tiden vi hade tillsammans i hennes klass och jag vill ha tillbaka den tiden!!!

Vi försöker få dagarna att gå och det är bra att barnen har sina aktiviteter för då sysselsätter vi oss...

Vi har fortfarande inte orkat ta tag i Hannas saker, dem står där dem står...


Hanna, jag saknar dig varje natt, dina kramar och din värme.. Du var en sådan unik person och jag älskar dig så mycket! Jag drömmer om dig varje natt, jag undrar vad du gör och hur du mår?

Mamma


Måndag 13 september!

Helgen har varit bra på ett sätt. Min syster Erica från Göteborg har varit på besök med sina två barn. Det har varit mysigt att få gosa och busa med dem.

Jag och Tommy gjorde ett försök att börja rensa Hannas leksaker. Vi trodde att vi var starka, men det går inte... Vi klarar inte av att sortera hennes saker. Vi har istället varit med Filip när han har spelat fotbollsmatcher och dömt vissa matcher.

I lördags sprang Tommy halvmarathon och klarade det!!! Jag och barnen var och gratulerade deras kusin Matilda som hade 3 års kalas.

I går var vi hos Tommys bror Peter och gratulerade Mays dotter som fyllde 14 år.

Vi försöker fylla dagarna med annat så att inte saknaden blir påmind hela tiden. Men det är svårt, fruktansvärt svårt... för saknaden och tomheten finns där hela tiden.

Vi saknar och älskar dig Hanna bus!!!

Onsdag 7 september!

Igår var det en bra dag för mig! Det var jobbigt på jobbet men jag behövde inte sova när jag kom hem. Jag satt i stället och gjorde vårrullar!! Det har jag aldrig gjort förut, vi får se hur dom smakar på fredag!!

Idag var det lite tyngre igen. Jag får inte mycket gjort på jobbet, jag hoppas kunna börja lite imorgon. Jag har helt nya arbetsuppgifter och behöver bli upplärd!! Man hinner inte mycket på 2 timmar...

När jag kom hem var jag tvungen att sova i 2 timmar, jag var helt slut när jag kom hem. Hade inte ork att göra någonting och det är väl bara att acceptera att det är så...

Tommy åkte in och åt middag med några pappor från Q84, han tyckte det var väldigt trevligt att träffa dem. Alla har samma fruktansvärda sorg efter sina älskade barn!!!

Imorgon ska jag och Tommy träffa vår terapeut. Vi har valt att gå i terapi tillsammans för vi tror att vi då kan förstå varandras sorg mycket bättre. Efter dessa samtal brukar vi vara helt slut, men samtidigt känns det bra!!

Hanna min älskling! Jag saknar dig i massor, saknaden är oändlig! Det är så fruktansvärt tomt utan dig här hemma, jag vet inte vad jag ska ta mig till utan dig!! Du fattas oss!!!!

Söndag 5 september

I helgen hade vi tänkt gå igenom Hannas leksaker. Men varken jag eller Tommy har orkat det. Ingen av oss mår särskilt bra just nu, vi är väldigt trötta och vill bara sova. Tur att vi har dem andra barnen som gör att vi måste ta oss upp ur sängen..

Jag är fruktansvärt olycklig. Det är så tomt utan dig Hanna!!! Jag vet att du aldrig kommer tillbaka till oss och det gör så ont! Idag var jag vid din grav och satte röda rosor hos dig och farmor.


Torsdag 2 september!

Jag drömmer väldigt mycket och kommer ihåg mina drömmar. Allt handlar nästan bara om älskade Hanna! Jag kan väl inte säga att jag är direkt utvilad när jag ska stiga upp!!

Idag var det min andra dag på jobbet. Det gick lättare idag, jag mådde inte illa när jag gick till jobbet men det snurrade fruktansvärt i huvudet och jag svettades och grät. Så lite bättre blev det nog!!

När jag kom hem vilade jag bara i 2 timmar. Det är ju en förbättring i sig!!

Alla är så gulliga mot mig på jobbet och vill mig väl, det betyder så mycket. Tack ska ni ha för att ni finns där!!!

Pauline

Onsdag 1 september!

Idag var det första dagen på jobbet för mig!

Känslan av att åka till jobbet går inte att beskriva, jag svettades, grät och mådde illa. Trots att alla kära kollegor är så förstående och gulliga!! Det går nog bättre imorgon. Nu har jag träffat många arbetskamrater och träffa dem imorgon igen går nog lättare, vi får hoppas det!

När jag kom hem, trots den korta arbetsdagen på 2 timmar, var jag tvungen att lägga mig för att vila. Det blev 3 timmars sömn och jag är fortfarande trött. Jag vet inte varför man blir trött men det är nog alla känslor som svallar upp när jag träffar "nya" människor. Även Tommy som har börjat jobba 50 % är väldigt trött!

Pauline

RSS 2.0