hannalindstroem

Den här bilden togs en vecka innan Hanna blev inskriven på sjukhuset! Här sitter hon med storebror Filip och våra hundar Meya och Puma.

Jag hittade en blogg igår där en familj förlorat sin älskade dotter! Jag blev så berörd när jag läste hur mamman beskrev deras dotters sista tid, hur dem bäddade ner henne i kistan och hur dem bar ut kistan till bilen.
Jag såg även en bild på dottern och hon har samma glimt i ögonen som Hanna, jag hoppas och vill tro att dem har funnit varanda där dem är nu. Dem var till och med lika gamla...Hon var så otroligt söt deras lilla ängel!!

Livet går väl annars vidare i något konstigt tempo.. Jag vet inte hur vi egentligen klarar av vardagen, men vi gör det. Tommy jobbar nu full tid och verkar trivas bra med det, men jag jobbar fortfarande halvtid och är helt slut när jag kommer hem.. Vi är på olika stadier i sorgen men vi förstår varandra och kan prata om det och det känns bra!

När jag gick hem från bussen häromdagen var det några flickor i Hannas ålder som åkte pulka i backen och det bara brast för mig. Tårarna bara kom och dom rann!!. Varför får inte min lilla söta flicka också vara där och leka???

Jag kan inte heller höra låtar på radion där dem sjunger om änglar för då börjar jag gråta!

Vi hade tänkt resa bort över jul, men hittar ingen resa. Vi vill fly men ändå vara hemma.. Det blir nog att vi blir hemma ändå, vi har en härlig släkt att träffa och Hanna hade velat träffa sina kusiner.

Den riktiga julkänslan finns inte, jag har inte lust att julpynta, köpa julklappar, baka osv. Men jag har julpyntat lite ändå för Filip, Louise och Jacobs skull och Hanna hade velat att det skulle vara fint. Hon älskade när vi julpysslade och pyntade inför jul. Hon sade alltid "mamma, det är så fint här hemma nu", när vi pyntat klart. Självklart ska jag ordna julklappar också men det tar emot, det fattas någon att köpa till.....

Hanna, du är otroligt saknad och älskad av många!!

Pauline