hannalindstroem

I fredags var jag och Louise vid graven och tände ljus. Det är numera en plats där vi kramas och gråter och gör fint för Hanna. Louise vill åka dit minst två gånger i veckan och det gör vi. Det lyser nästan alltid 3 ljus för Hanna där.

I lördags kom min syster Rebecka och lämnade av sin härliga 3-åring Matilda här. Vi passade henne ända fram till söndag eftermiddag. Det är så härligt med en livlig liten gullig busunge i huset.

Vi bakade vaniljbullar (Matildas idé) och på lördag kvällen bjöd vi in min syster Bella med sina fyra barn för pepparkaksbak. Det blev många fina pepparkakor...

Idag tog jag med mig Matilda och Louise till en kompis som har ett litet stall. Gabriella som hon heter har fått för sig att jag kommer må lite bättre på sikt om jag börjar rida. Sagt och gjort. Upp på en som jag tycker gigantisk häst vid namn Bailey..

Den här bilden togs en vecka innan Hanna blev inskriven på sjukhuset! Här sitter hon med storebror Filip och våra hundar Meya och Puma.

Jag hittade en blogg igår där en familj förlorat sin älskade dotter! Jag blev så berörd när jag läste hur mamman beskrev deras dotters sista tid, hur dem bäddade ner henne i kistan och hur dem bar ut kistan till bilen.
Jag såg även en bild på dottern och hon har samma glimt i ögonen som Hanna, jag hoppas och vill tro att dem har funnit varanda där dem är nu. Dem var till och med lika gamla...Hon var så otroligt söt deras lilla ängel!!

Livet går väl annars vidare i något konstigt tempo.. Jag vet inte hur vi egentligen klarar av vardagen, men vi gör det. Tommy jobbar nu full tid och verkar trivas bra med det, men jag jobbar fortfarande halvtid och är helt slut när jag kommer hem.. Vi är på olika stadier i sorgen men vi förstår varandra och kan prata om det och det känns bra!

När jag gick hem från bussen häromdagen var det några flickor i Hannas ålder som åkte pulka i backen och det bara brast för mig. Tårarna bara kom och dom rann!!. Varför får inte min lilla söta flicka också vara där och leka???

Jag kan inte heller höra låtar på radion där dem sjunger om änglar för då börjar jag gråta!

Vi hade tänkt resa bort över jul, men hittar ingen resa. Vi vill fly men ändå vara hemma.. Det blir nog att vi blir hemma ändå, vi har en härlig släkt att träffa och Hanna hade velat träffa sina kusiner.

Den riktiga julkänslan finns inte, jag har inte lust att julpynta, köpa julklappar, baka osv. Men jag har julpyntat lite ändå för Filip, Louise och Jacobs skull och Hanna hade velat att det skulle vara fint. Hon älskade när vi julpysslade och pyntade inför jul. Hon sade alltid "mamma, det är så fint här hemma nu", när vi pyntat klart. Självklart ska jag ordna julklappar också men det tar emot, det fattas någon att köpa till.....

Hanna, du är otroligt saknad och älskad av många!!

Pauline

Hanna, idag är det 5 månader sen du lämnade oss!! Jag saknar dig, jag vet inte hur jag ska orka leva utan dig men jag måste eftersom du har 3 underbara syskon som behöver mig!!

Jag tänker på dig nästan varje minut varje dag, saknar dig!! Du var en sådan glädjespridare trots att du mådde så dåligt...

Idag var jag, Louise och Jacob vid din och farmors grav. Vi har köpt en ängel som vi satte vid graven, den är så fin...
Jag hoppas att du på något sätt märkte att vi var där, hur vet jag inte, men jag vill tro att du ser och är med oss....

Det är så tyst i vårat hus utan dig, du saknas. Ditt humör, ditt skratt!!

Jag hör ofta att du ropar på mig, men du är inte där när jag kommer fram. Jag saknar dig så oerhört, jag hoppas verkligen att du har det bra där du är nu och att du stojar och busar med alla änglabarn och farmor och Mats.

Jag älskar dig Mamma

Ja, då har man passerat den magiska åldern sägs det! Igår fyllde jag 40 år!!! Det känns väl inte direkt annorlunda kan jag påstå....

TACK alla vänner och släktingar som firade med mig, det betyder oerhört mycket!!

Kramar Pauline

Älskade Hanna! Det är så här jag vill minnas dig, glad och sprudlande!!! Idag är det din 8-års dag och du är inte här och firar den, jag hoppas att du har ett kalas med dina kompisar där du är!!

Vi kommer att ha ett kalas för dig här hemma, dina mostrar, morbröder, kusiner och mormor och morfar kommer.
Vi kommer att äta din älsklingsrätt TACOS och din favvo tårta som var prinsesstårta.

När dina syskon kommer från skolan kommer vi att åka upp till din grav och tända många ljus för dig. Våran ängel!!!

Jag saknar dig så mycket, det gör så fruktansvärt ont! VARFÖR, VARFÖR, VARFÖR, VARFÖR. Den frågan ställer jag ofta till mig själv och jag vet att jag aldrig kommer få något svar!!!

Pauline

Jag hatar cancer..

Idag fick jag ett fruktansvärt besked. En liten pojke vi lärde känna på Q84 orkade inte kämpa längre. Han somnade in hemma inatt.

Mina tankar går till hans familj i deras fruktansvärda sorg..

Pauline

Känslorna och sorgen åker berg och dal bana... Vi mår relativt bra och sedan åker vi ner för stupet och så håller det på..

I fredags var vi vid graven och det är alltid lika jobbigt, det är så overkligt..

Jacob har länge pratat om att han vill träffa clownerna på sjukhuset och idag blir det av. Om en liten stund ska vi åka till Q84 och träffa dem.. sedan ska Jacob, mormor och Louise in till Bella och kusinerna och jag beger mig till jobbet.

/Pauline

Det var ett tag sen jag skrev, men ibland orkar jag helt enkelt inte skriva...

Helgen flöt på ganska bra, vi gjorde inget speciellt. Jag påtade lite i trädgården och Tommy var ute på städdag i området.

Jag, Louise och Jacob var uppe vid graven och tände ljus och gjorde lite fint. Det är alltid lika svårt att åka dit och vara där. Det är så overkligt att våran lilla älskling inte finns bland oss. Jag vill vrida tillbaks tiden då allt var bra!!!

I måndags fyllde Tommy år, vi brukar ha kalas då men vi valde att bara vara familjen. Det gick ganska bra utan Hanna men det var inte det samma..

Jag var även hos läkaren i måndags och blev sjukskriven 50% ytterligare en månad och efter det vill han att jag ska börja jobba 75%. Jag får väl prova mig fram. Han ville att jag skulle prova några lyckopiller men jag vill inte äta något sådant. Jag kan skratta och stojja men inte fan är jag lycklig!!!

Tommy har börjat jobba 100% denna vecka och jag hoppas att han klarar av det, men han säger att han gör det och det måste jag ju tro på.

Igår fick jag ett SMS från Catrin, Liam´s mamma. Vi låg inne samtidigt på Q84 i vintras. Dem bor i Linköping så vi har inte träffats sedan april. Hon skrev iallafall att dem låg på Huddinge sjukhus nu för hans njurar mår inte så bra..
Självklart ville jag träffa denna underbara familj som jag har saknat så mycket så idag åkte jag till Huddinge och fick krama dem och busa med sötnosen Liam.

Catrin berättade att Liam inte hade varit alls glad dem här dagarna på Huddinge, men när jag kom så drog han på smilebanden och busade lite med mig.. Det känns så skönt att kunna glädja någon trots att det bara är med min närvaro..

Dags att sätta sig i soffan och krama Louise!!

Dagarna lunkar på! Vi åker till jobbet, barnen går till skolan och dagis!

Saknaden efter Hanna finns hela tiden, men just nu är det ganska bra dagar för familjen. Vi mår relativt bra, det är harmoni hemma hos oss.

Mycket mer än jobba och laga mat orkar vi inte, utan vi sitter och tittar på TV, gör läxor, sitter framför datan.... Det är så tomt utan Hanna...

/Pauline

Hela familjen har mått dåligt denna vecka!! Saknaden är så stor efter Hanna!!!

I torsdags när jag hämtade Jacob på dagis märkte jag att han inte mådde bra, när vi kom hem började han klaga på ont i örat. Jag ringde till läkarjouren och vi fick en tid för honom... Det kanske inte är något för en vanlig familj men jag och Tommy åkte till läkaren med Jacob och det visade att han hade öroninflammation... eller som Hanna hade sagt öronkalkon!!!

Detta läkarbesök rev upp mycket för mig och Tommy fast det bara var en kalkon i örat... alla minnen kommer tillbaka!!!

Igår kväll åkte jag, Louise och Jacob till mormor och morfar, mina systrar Bella och Rebecka med familjer var  där och vi ville träffa dem. På vardagsrumsbordet låg det en hög med foton och jag började titta på dem. Hanna fanns där.. med sin ryggsäck med smärtlindring och matersättning, det gör så ont att se foton jag inte visste fanns. Hon finns inte bland oss längre och smärtan är obeskrivlig. Alla saknar henne!!!

Idag har jag och Tommy gått igenom Hannas leksaker, det har varit en känslostorm, Gud vad vi har gråtit över saker som är Hannas. Vi har försökt att rensa det vi vill ha kvar och vi vill ha kvar allt, vi vill inte släppa henne!!! Hannas saker har vi lagt i en brudkista som kommer från farmor, där kan vi öppna den och minnas våran älskling!!

Barnen mår väl si så där, dem saknar Hanna det märker vi. Dem är ganska rättretliga och har kort stubin, men vem har inte det!! Ingenting är sig likt men vi måste fortsätta ändå, vi har varandra och väldigt många fina vänner och släktingar!! Tack för att ni finns!!!

Livet är så fruktansvärt orättvist!!!!

Pauline

Idag har jag varit och tagit blodprover! Läkaren vill kolla så att jag inte har någon brist av något slag!!!

När jag satt i väntrummet in till labbet kom bara tårarna, sist jag var där var med Hanna!!! Vi åkte dit 2 gånger i veckan för att ta prover på henne. Det är så tomt och gör så ont!!!

Jag orkade inte åka till jobbet efter det, när jag väl har börjat gråta kan jag inte stoppa tårarna. Det blir en pissdag hemma istället..

Läkaren har sagt att jag ska motionera för då mår man bättre. Han kanske har rätt så jag ska ta hundarna och ta en promenad i skogen nu. Där får jag hoppas att jag inte möter någon utan att jag bara få vara för mig själv med mina tårar...

/Pauline

Det har nu gått 3 månader och 2 dagar och det känns som en hel evighet. Smärtan går aldrig över, jag tycker att det blir värre och värre.....

Vi har inte gjort någonting åt Hannas saker i helgen heller, vi orkar helt enkelt inte.

I lördags var vi hos familjen Palmbergs på middag det var mysigt att träffa dem, men Hanna saknas....

Just nu gråter jag mig till sömns varje natt, jag sover oroligt, drömmer om Hanna och vaknar väldigt ofta. Jag är så trött trots att jag vilar när jag kommer från jobbet.

Idag när jag kom till jobbet frågar arbetskamraterna hur jag mår och jag säger som det är, det är fördjävligt just nu och det är så skönt att dem förstår att dem inte ska prata om varför jag mår dåligt eller gå djupare in i en diskussion med mig, utan dem låter mig bara vara och det är så skönt för då kan jag hålla borta tårarna som just nu står i kö för att komma ut....

Om en stund ska jag träffa läkaren angående min sjukskrivning, vi får se hur det går????

Pauline

Det går relativt bra på jobbet! Jag jobbar nu halvtid och är supertrött efter detta. Jag är tvungen att sova när jag kommer hem!!! Alla arbetskamrater  är supergulliga och stöttar mig men det är ändå jobbigt...

Idag var det föräldrarmöte i Louise klass, det är ganska jobbigt att gå till skolan även om det inte är för Hannas skull jag är där men jag påminns om tiden vi hade tillsammans i hennes klass och jag vill ha tillbaka den tiden!!!

Vi försöker få dagarna att gå och det är bra att barnen har sina aktiviteter för då sysselsätter vi oss...

Vi har fortfarande inte orkat ta tag i Hannas saker, dem står där dem står...


Hanna, jag saknar dig varje natt, dina kramar och din värme.. Du var en sådan unik person och jag älskar dig så mycket! Jag drömmer om dig varje natt, jag undrar vad du gör och hur du mår?

Mamma

Helgen har varit bra på ett sätt. Min syster Erica från Göteborg har varit på besök med sina två barn. Det har varit mysigt att få gosa och busa med dem.

Jag och Tommy gjorde ett försök att börja rensa Hannas leksaker. Vi trodde att vi var starka, men det går inte... Vi klarar inte av att sortera hennes saker. Vi har istället varit med Filip när han har spelat fotbollsmatcher och dömt vissa matcher.

I lördags sprang Tommy halvmarathon och klarade det!!! Jag och barnen var och gratulerade deras kusin Matilda som hade 3 års kalas.

I går var vi hos Tommys bror Peter och gratulerade Mays dotter som fyllde 14 år.

Vi försöker fylla dagarna med annat så att inte saknaden blir påmind hela tiden. Men det är svårt, fruktansvärt svårt... för saknaden och tomheten finns där hela tiden.

Vi saknar och älskar dig Hanna bus!!!

Igår var det en bra dag för mig! Det var jobbigt på jobbet men jag behövde inte sova när jag kom hem. Jag satt i stället och gjorde vårrullar!! Det har jag aldrig gjort förut, vi får se hur dom smakar på fredag!!

Idag var det lite tyngre igen. Jag får inte mycket gjort på jobbet, jag hoppas kunna börja lite imorgon. Jag har helt nya arbetsuppgifter och behöver bli upplärd!! Man hinner inte mycket på 2 timmar...

När jag kom hem var jag tvungen att sova i 2 timmar, jag var helt slut när jag kom hem. Hade inte ork att göra någonting och det är väl bara att acceptera att det är så...

Tommy åkte in och åt middag med några pappor från Q84, han tyckte det var väldigt trevligt att träffa dem. Alla har samma fruktansvärda sorg efter sina älskade barn!!!

Imorgon ska jag och Tommy träffa vår terapeut. Vi har valt att gå i terapi tillsammans för vi tror att vi då kan förstå varandras sorg mycket bättre. Efter dessa samtal brukar vi vara helt slut, men samtidigt känns det bra!!

Hanna min älskling! Jag saknar dig i massor, saknaden är oändlig! Det är så fruktansvärt tomt utan dig här hemma, jag vet inte vad jag ska ta mig till utan dig!! Du fattas oss!!!!

I helgen hade vi tänkt gå igenom Hannas leksaker. Men varken jag eller Tommy har orkat det. Ingen av oss mår särskilt bra just nu, vi är väldigt trötta och vill bara sova. Tur att vi har dem andra barnen som gör att vi måste ta oss upp ur sängen..

Jag är fruktansvärt olycklig. Det är så tomt utan dig Hanna!!! Jag vet att du aldrig kommer tillbaka till oss och det gör så ont! Idag var jag vid din grav och satte röda rosor hos dig och farmor.

Jag drömmer väldigt mycket och kommer ihåg mina drömmar. Allt handlar nästan bara om älskade Hanna! Jag kan väl inte säga att jag är direkt utvilad när jag ska stiga upp!!

Idag var det min andra dag på jobbet. Det gick lättare idag, jag mådde inte illa när jag gick till jobbet men det snurrade fruktansvärt i huvudet och jag svettades och grät. Så lite bättre blev det nog!!

När jag kom hem vilade jag bara i 2 timmar. Det är ju en förbättring i sig!!

Alla är så gulliga mot mig på jobbet och vill mig väl, det betyder så mycket. Tack ska ni ha för att ni finns där!!!

Pauline

Idag var det första dagen på jobbet för mig!

Känslan av att åka till jobbet går inte att beskriva, jag svettades, grät och mådde illa. Trots att alla kära kollegor är så förstående och gulliga!! Det går nog bättre imorgon. Nu har jag träffat många arbetskamrater och träffa dem imorgon igen går nog lättare, vi får hoppas det!

När jag kom hem, trots den korta arbetsdagen på 2 timmar, var jag tvungen att lägga mig för att vila. Det blev 3 timmars sömn och jag är fortfarande trött. Jag vet inte varför man blir trött men det är nog alla känslor som svallar upp när jag träffar "nya" människor. Även Tommy som har börjat jobba 50 % är väldigt trött!

Pauline

Idag har jag, Louise, Jacob, mormor, Matilda och Bella med barn varit på Skansen.

Min Stora Dag firade 10 års-jubileum! Det har varit en kanon dag med mycket lek och rolig underhållning. Barnen har bland annat fått prova på klättervägg.

Vi träffade även Gustavs mamma, moster, syster och morfar. Det är alltid lika mysigt att träffa dessa underbara personer. Men det var två änglar som fattades: Hanna och Gustav, vi saknar er!!!

Jag vill tacka Min Stora Dag för en mysig dag!!!


Jacob på väg ner!

Louise på väg upp!

Hanna, jag undrar hur du har det? Sitter du på ett moln och vakar över oss? Rider du på en fin vit häst i vattenbrynet? Busar du med alla andra barn? Kramar du farmor?

Jag hoppas att det finns ett liv efter detta, att du nu leker och stojar med alla andra underbara människor som har lämnat oss!!

Jag saknar dig i oändlighet, ditt skratt, ditt humör, din busighet och framförallt dina kramar!!

Ingenting blir sig mera likt utan dig, jag saknar dig!!

Älskade ängel om du ändå var här!!!

Mamma