Måndag 1 november

Känslorna och sorgen åker berg och dal bana... Vi mår relativt bra och sedan åker vi ner för stupet och så håller det på..

I fredags var vi vid graven och det är alltid lika jobbigt, det är så overkligt..

Jacob har länge pratat om att han vill träffa clownerna på sjukhuset och idag blir det av. Om en liten stund ska vi åka till Q84 och träffa dem.. sedan ska Jacob, mormor och Louise in till Bella och kusinerna och jag beger mig till jobbet.

/Pauline

Onsdag 13 oktober!

Det var ett tag sen jag skrev, men ibland orkar jag helt enkelt inte skriva...

Helgen flöt på ganska bra, vi gjorde inget speciellt. Jag påtade lite i trädgården och Tommy var ute på städdag i området.

Jag, Louise och Jacob var uppe vid graven och tände ljus och gjorde lite fint. Det är alltid lika svårt att åka dit och vara där. Det är så overkligt att våran lilla älskling inte finns bland oss. Jag vill vrida tillbaks tiden då allt var bra!!!

I måndags fyllde Tommy år, vi brukar ha kalas då men vi valde att bara vara familjen. Det gick ganska bra utan Hanna men det var inte det samma..

Jag var även hos läkaren i måndags och blev sjukskriven 50% ytterligare en månad och efter det vill han att jag ska börja jobba 75%. Jag får väl prova mig fram. Han ville att jag skulle prova några lyckopiller men jag vill inte äta något sådant. Jag kan skratta och stojja men inte fan är jag lycklig!!!

Tommy har börjat jobba 100% denna vecka och jag hoppas att han klarar av det, men han säger att han gör det och det måste jag ju tro på.

Igår fick jag ett SMS från Catrin, Liam´s mamma. Vi låg inne samtidigt på Q84 i vintras. Dem bor i Linköping så vi har inte träffats sedan april. Hon skrev iallafall att dem låg på Huddinge sjukhus nu för hans njurar mår inte så bra..
Självklart ville jag träffa denna underbara familj som jag har saknat så mycket så idag åkte jag till Huddinge och fick krama dem och busa med sötnosen Liam.

Catrin berättade att Liam inte hade varit alls glad dem här dagarna på Huddinge, men när jag kom så drog han på smilebanden och busade lite med mig.. Det känns så skönt att kunna glädja någon trots att det bara är med min närvaro..

Dags att sätta sig i soffan och krama Louise!!

Onsdag 6 oktober!

Dagarna lunkar på! Vi åker till jobbet, barnen går till skolan och dagis!

Saknaden efter Hanna finns hela tiden, men just nu är det ganska bra dagar för familjen. Vi mår relativt bra, det är harmoni hemma hos oss.

Mycket mer än jobba och laga mat orkar vi inte, utan vi sitter och tittar på TV, gör läxor, sitter framför datan.... Det är så tomt utan Hanna...

/Pauline

Lördag 2 oktober!

Hela familjen har mått dåligt denna vecka!! Saknaden är så stor efter Hanna!!!

I torsdags när jag hämtade Jacob på dagis märkte jag att han inte mådde bra, när vi kom hem började han klaga på ont i örat. Jag ringde till läkarjouren och vi fick en tid för honom... Det kanske inte är något för en vanlig familj men jag och Tommy åkte till läkaren med Jacob och det visade att han hade öroninflammation... eller som Hanna hade sagt öronkalkon!!!

Detta läkarbesök rev upp mycket för mig och Tommy fast det bara var en kalkon i örat... alla minnen kommer tillbaka!!!

Igår kväll åkte jag, Louise och Jacob till mormor och morfar, mina systrar Bella och Rebecka med familjer var  där och vi ville träffa dem. På vardagsrumsbordet låg det en hög med foton och jag började titta på dem. Hanna fanns där.. med sin ryggsäck med smärtlindring och matersättning, det gör så ont att se foton jag inte visste fanns. Hon finns inte bland oss längre och smärtan är obeskrivlig. Alla saknar henne!!!

Idag har jag och Tommy gått igenom Hannas leksaker, det har varit en känslostorm, Gud vad vi har gråtit över saker som är Hannas. Vi har försökt att rensa det vi vill ha kvar och vi vill ha kvar allt, vi vill inte släppa henne!!! Hannas saker har vi lagt i en brudkista som kommer från farmor, där kan vi öppna den och minnas våran älskling!!

Barnen mår väl si så där, dem saknar Hanna det märker vi. Dem är ganska rättretliga och har kort stubin, men vem har inte det!! Ingenting är sig likt men vi måste fortsätta ändå, vi har varandra och väldigt många fina vänner och släktingar!! Tack för att ni finns!!!

Livet är så fruktansvärt orättvist!!!!

Pauline


Tisdag 29 september!

Idag har jag varit och tagit blodprover! Läkaren vill kolla så att jag inte har någon brist av något slag!!!

När jag satt i väntrummet in till labbet kom bara tårarna, sist jag var där var med Hanna!!! Vi åkte dit 2 gånger i veckan för att ta prover på henne. Det är så tomt och gör så ont!!!

Jag orkade inte åka till jobbet efter det, när jag väl har börjat gråta kan jag inte stoppa tårarna. Det blir en pissdag hemma istället..

Läkaren har sagt att jag ska motionera för då mår man bättre. Han kanske har rätt så jag ska ta hundarna och ta en promenad i skogen nu. Där får jag hoppas att jag inte möter någon utan att jag bara få vara för mig själv med mina tårar...

/Pauline

Måndag 20 september!

Det har nu gått 3 månader och 2 dagar och det känns som en hel evighet. Smärtan går aldrig över, jag tycker att det blir värre och värre.....

Vi har inte gjort någonting åt Hannas saker i helgen heller, vi orkar helt enkelt inte.

I lördags var vi hos familjen Palmbergs på middag det var mysigt att träffa dem, men Hanna saknas....

Just nu gråter jag mig till sömns varje natt, jag sover oroligt, drömmer om Hanna och vaknar väldigt ofta. Jag är så trött trots att jag vilar när jag kommer från jobbet.

Idag när jag kom till jobbet frågar arbetskamraterna hur jag mår och jag säger som det är, det är fördjävligt just nu och det är så skönt att dem förstår att dem inte ska prata om varför jag mår dåligt eller gå djupare in i en diskussion med mig, utan dem låter mig bara vara och det är så skönt för då kan jag hålla borta tårarna som just nu står i kö för att komma ut....

Om en stund ska jag träffa läkaren angående min sjukskrivning, vi får se hur det går????

Pauline

Ondsag 15 september!

Det går relativt bra på jobbet! Jag jobbar nu halvtid och är supertrött efter detta. Jag är tvungen att sova när jag kommer hem!!! Alla arbetskamrater  är supergulliga och stöttar mig men det är ändå jobbigt...

Idag var det föräldrarmöte i Louise klass, det är ganska jobbigt att gå till skolan även om det inte är för Hannas skull jag är där men jag påminns om tiden vi hade tillsammans i hennes klass och jag vill ha tillbaka den tiden!!!

Vi försöker få dagarna att gå och det är bra att barnen har sina aktiviteter för då sysselsätter vi oss...

Vi har fortfarande inte orkat ta tag i Hannas saker, dem står där dem står...


Hanna, jag saknar dig varje natt, dina kramar och din värme.. Du var en sådan unik person och jag älskar dig så mycket! Jag drömmer om dig varje natt, jag undrar vad du gör och hur du mår?

Mamma


Måndag 13 september!

Helgen har varit bra på ett sätt. Min syster Erica från Göteborg har varit på besök med sina två barn. Det har varit mysigt att få gosa och busa med dem.

Jag och Tommy gjorde ett försök att börja rensa Hannas leksaker. Vi trodde att vi var starka, men det går inte... Vi klarar inte av att sortera hennes saker. Vi har istället varit med Filip när han har spelat fotbollsmatcher och dömt vissa matcher.

I lördags sprang Tommy halvmarathon och klarade det!!! Jag och barnen var och gratulerade deras kusin Matilda som hade 3 års kalas.

I går var vi hos Tommys bror Peter och gratulerade Mays dotter som fyllde 14 år.

Vi försöker fylla dagarna med annat så att inte saknaden blir påmind hela tiden. Men det är svårt, fruktansvärt svårt... för saknaden och tomheten finns där hela tiden.

Vi saknar och älskar dig Hanna bus!!!

Onsdag 7 september!

Igår var det en bra dag för mig! Det var jobbigt på jobbet men jag behövde inte sova när jag kom hem. Jag satt i stället och gjorde vårrullar!! Det har jag aldrig gjort förut, vi får se hur dom smakar på fredag!!

Idag var det lite tyngre igen. Jag får inte mycket gjort på jobbet, jag hoppas kunna börja lite imorgon. Jag har helt nya arbetsuppgifter och behöver bli upplärd!! Man hinner inte mycket på 2 timmar...

När jag kom hem var jag tvungen att sova i 2 timmar, jag var helt slut när jag kom hem. Hade inte ork att göra någonting och det är väl bara att acceptera att det är så...

Tommy åkte in och åt middag med några pappor från Q84, han tyckte det var väldigt trevligt att träffa dem. Alla har samma fruktansvärda sorg efter sina älskade barn!!!

Imorgon ska jag och Tommy träffa vår terapeut. Vi har valt att gå i terapi tillsammans för vi tror att vi då kan förstå varandras sorg mycket bättre. Efter dessa samtal brukar vi vara helt slut, men samtidigt känns det bra!!

Hanna min älskling! Jag saknar dig i massor, saknaden är oändlig! Det är så fruktansvärt tomt utan dig här hemma, jag vet inte vad jag ska ta mig till utan dig!! Du fattas oss!!!!

Söndag 5 september

I helgen hade vi tänkt gå igenom Hannas leksaker. Men varken jag eller Tommy har orkat det. Ingen av oss mår särskilt bra just nu, vi är väldigt trötta och vill bara sova. Tur att vi har dem andra barnen som gör att vi måste ta oss upp ur sängen..

Jag är fruktansvärt olycklig. Det är så tomt utan dig Hanna!!! Jag vet att du aldrig kommer tillbaka till oss och det gör så ont! Idag var jag vid din grav och satte röda rosor hos dig och farmor.


Torsdag 2 september!

Jag drömmer väldigt mycket och kommer ihåg mina drömmar. Allt handlar nästan bara om älskade Hanna! Jag kan väl inte säga att jag är direkt utvilad när jag ska stiga upp!!

Idag var det min andra dag på jobbet. Det gick lättare idag, jag mådde inte illa när jag gick till jobbet men det snurrade fruktansvärt i huvudet och jag svettades och grät. Så lite bättre blev det nog!!

När jag kom hem vilade jag bara i 2 timmar. Det är ju en förbättring i sig!!

Alla är så gulliga mot mig på jobbet och vill mig väl, det betyder så mycket. Tack ska ni ha för att ni finns där!!!

Pauline

Onsdag 1 september!

Idag var det första dagen på jobbet för mig!

Känslan av att åka till jobbet går inte att beskriva, jag svettades, grät och mådde illa. Trots att alla kära kollegor är så förstående och gulliga!! Det går nog bättre imorgon. Nu har jag träffat många arbetskamrater och träffa dem imorgon igen går nog lättare, vi får hoppas det!

När jag kom hem, trots den korta arbetsdagen på 2 timmar, var jag tvungen att lägga mig för att vila. Det blev 3 timmars sömn och jag är fortfarande trött. Jag vet inte varför man blir trött men det är nog alla känslor som svallar upp när jag träffar "nya" människor. Även Tommy som har börjat jobba 50 % är väldigt trött!

Pauline

Söndag 29 augusti!

Idag har jag, Louise, Jacob, mormor, Matilda och Bella med barn varit på Skansen.

Min Stora Dag firade 10 års-jubileum! Det har varit en kanon dag med mycket lek och rolig underhållning. Barnen har bland annat fått prova på klättervägg.

Vi träffade även Gustavs mamma, moster, syster och morfar. Det är alltid lika mysigt att träffa dessa underbara personer. Men det var två änglar som fattades: Hanna och Gustav, vi saknar er!!!

Jag vill tacka Min Stora Dag för en mysig dag!!!


Jacob på väg ner!

Louise på väg upp!

Saknad!

Hanna, jag undrar hur du har det? Sitter du på ett moln och vakar över oss? Rider du på en fin vit häst i vattenbrynet? Busar du med alla andra barn? Kramar du farmor?

Jag hoppas att det finns ett liv efter detta, att du nu leker och stojar med alla andra underbara människor som har lämnat oss!!

Jag saknar dig i oändlighet, ditt skratt, ditt humör, din busighet och framförallt dina kramar!!

Ingenting blir sig mera likt utan dig, jag saknar dig!!

Älskade ängel om du ändå var här!!!

Mamma

25 augusti!

Igår var det minnesstund för Hanna i hennes klass. Jag var där en liten stund och det gick relativt bra. Barnen satt och ritade fina teckningar och jag fick frågan om hennes älsklingsfärg av en del barn. Det var ett bord med en bild på Hanna och dem hade tänt ett ljus för henne. Det var så fint!

Jag vet inte varför jag tvingar mig själv att besöka klassen, men det är nog en del i min bearbetning..

På eftermiddagen åkta jag till sjukhuset för att träffa all underbar personal på Q84. Det kändes så konstigt att gå fågelvägen och åka hissen upp utan Hanna. Men allt gick bra och det var så skönt att få prata med personalen om Hannas tid på sjukhuset! Alla kommer ihåg henne med ett leende på läpparna!

Det är så tomt utan dig Hanna, det går inte många minuter utan att jag tänker på dig! Jag älskar dig så mycket, min älskade fina lilla flicka! Varför har detta hänt oss?????


23 augusti!

I fredags var jag och Tommy på begravning. Vi tog farväl av Gustav som också kämpat i två långa år mot sin hemska sjukdom. Det var en otroligt fin begravning men alla minnen efter Hannas begravning kom upp och det var fruktansvärt jobbigt!!

Helgen har varit si så där. Det stora lyckan var att Louise kom hem efter en vecka i Göteborg. Nu är äntligen hela familjen samlad och det känns skönt.

Igår fick jag även två efterlängtade samtal av personer jag har tänkt mycket på och det kändes bra att få prata med er båda. Ni vet vilka ni är!!! Och jag tänker mycket på er!!!

Tommy har precis åkt till jobbet och han tyckte att det var helt ok. Jag känner att jag själv står och stampar på samma fläck just nu. Jag gråter mig till sömns varje kväll, jag vet inte riktigt varför detta kommer nu men någon gång kanske det kommer för alla som går igenom detta!!!

Idag är det upprop i skolan! Det är så hemskt att våran älskade Hanna aldrig ska få uppleva ett upprop igen och jag vet att alla i hennes klass kommer att sakna henne!!

Älskade Hanna, jag saknar dig så mycket!!! Det gör så ont i hela mig att du inte finns här hos oss!!

18 augusti!



Hanna min älskling!! Idag är det 2 månader sedan du tog ditt sista andetag i min famn! Jag saknar dig så oerhört mycket, jag, vi försöker leva vidare men det är så svårt och det gör så ont!!!

Älskade lilla ängel, jag älskar dig så!!!

Mamma

Tisdag 17 augusti!

Igår var jag och Tommy vid graven. Vi hade tänkt prata med kyrkvaktmästaren om Hannas sten men vi orkade inte det! Vi  trodde att vi hade bearbetat biten med graven men det hade vi inte... Det var fruktansvärt jobbigt att vara där och pyssla om blommorna. Det går inte att beskriva känslan vi hade när vi satt där.. vi bröt ihop totalt!

När vi kom hem gick vi in i förrådet och fick se Hannas cykel. Jag vet inte varför men både jag och Tommy tycker det är jobbigt att se den, den står där röd och fin och Hanna var så glad och lycklig över den!

Som ett par räddande änglar kom Annsofi och Pär och hämtade den på eftermiddagen. Vi hade bett dem tidigare i somras om dem kunde hjälpa oss att sälja den och så dök dem bara upp och just igår. Det var som om dem hade känt att vi hade det jobbigt just då!!!

Tack kära goa vänner för att ni finns!!

På kvällen tog jag och Jacob en cykeltur till familjen Palmberg. Han var otroligt duktig, cyklade hela 6 km totalt. Det är alltid lika trevligt att träffa denna familj.

Vi får se vad som händer idag, en timme i taget!

/Pauline

Måndag 16 augusti

Jag och Louise har varit hos våra vänner Bodil, Tomas, Matilda och Victor i Nässjö sedan i torsdags.

På fredagen åkte vi till Ullared, det var en önskan som Louise hade och det var en upplevelse att ha varit där!

Vi har blivit ordentligt ompysslade av familjen Lundström och det gick lättare med mina känslor denna gång. Vi har skrattat och gråtit om vart annat. Vi har pratat mycket om Hanna bland annat kommer Bodil och Tomas ihåg när hon skulle sova mellan dem en gång när vi var där och hälsade på och Hanna spydde ner hela deras säng. Hanna rullade även ner för deras trappa två gånger och bara skakade på sig efteråt.

Tack familjen Lundström för en trevlig helg!!

Idag har Louise åkt till Göteborg med min syster Rebecka. Dem ska hälsa på min andra syster Erica.

På måndag börjar Tommy jobba lite grann och verkligheten kryper närmare. Jag kommer försöka börja jobba den 1 september med en inskolning på 25 % i en vecka. Vi får se hur det går, jag är lite nervös inför det eftersom jag har blivit lite "folkskygg". Jag tycker att alla folk tittar så konstigt på mig!!!

Idag ska vi åka upp till graven för att se hur vi ska göra med gravsten. Det är även farmors födelsedag så det blir nog några fina blommor där också.

/Pauline

Onsdag 11/8

Idag har det varit en otroligt jobbig dag!! Jag och Tommy har försökt att sortera Hannas leksaker....

Det är så otroligt jobbigt att behöva gå igenom dessa saker, varenda sak har sitt minne.....

Hannas kläder har vi lämnat till en av hennes bästa kompisar, hon bär dessa med en enorm stolthet och det känns otroligt skönt att vi kan glädja henne med detta.

Ikväll har Tommy och barnen varit på fotbollsmatch på Råsunda. Jag tror det var Sverige-Skottland som spelande. Jag själv åkte och träffade mina hundars uppfödare. Det var bra att få träffa Anne och Gunnar, vi skrattade och pratade om Hanna.

När någon sa att dem ville köpa en hund sa Hanna: Det är inga problem, åk till Anne så får ni en hund på en gång!!!

Våran hund Meja kom till oss på detta sätt. Vi passade henne när hon var en liten valp för att miljöträna henne. Hanna sa till Tommy på söndagsmorgonen: Pappa, kan inte vi ha kvar Meja hos oss, jag vet att hon hejar på Djurgården. Hon är hos oss idag våran lilla Meja!!!

Hanna min ängel! Jag saknar dig så oerhört mycket!!! Det går inte många minuter utan att jag tänker på dig! Jag hoppas att du har det bra där du är, och att du busar och skrattar som bara du kan. Jag älskar dig så!!!

Mamma

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0